Satt och läste lite trådar på Robsoft och kollade då in en som handlande om Bästa hundfodret. Det finns en hel uppsjö av hundfoder på marknaden och det är alltid roligt och ta del av andras erfarenheter. Sista inlägget i denna tråd tyckte jag var väldigt intressant då jag oxå undrat varför så många hundar har så mycket foder allergier. Så jag väljer att publicera denna artikel på min hemsida. Tycker detta bör intressera många som har diverse matproblem med sina hundar och håller på med en massa trix för att få i hunden mat. Själv ger jag mina hundar färskfodret Fodax, alla mina 8 hundar äter med aptit och ingen krånglar. Och det viktigaste…. dom mår bra av det och kan prestera.
Källa Marianne Hermelin-Ahrenbeck
På 30-talet blev det vanligt i Amerika att utfodra sin hund med enbart torrfoder/konserver. Till Australien (och Sverige) kom torrfodren på 60-talet. Och nog är det egendomligt att detta tycks sammanfalla med tidpunkten med hundarnas försämrade hälsa! Australiensarna yvdes över att deras hundar var så mycket friskare än de amerikanska – ända till dess de också gått över till torrfoder. Problem som allergier, hud- mag- och tandproblem, hjärt- och ledbesvär o.s.v. var innan dess tämligen okända.
I dessa länder börjar man nu alltmer gå ifrån torrfodren/konserverna till förmån för ”riktig” mat. Och det har bl.a. kommit ut en hel del böcker om hur man skall utfodra hunden för ett optimalt långt och hälsosamt liv. De som skrivit böckerna är inga amatörer eller fanatiska hälsoprofeter utan högt utbildade veterinärer som studerat hundens näringsbehov såväl teoretiskt som praktiskt under många år.
Ni vet väl att en ”vanlig” veterinär i utbildningen har läst ytterst lite om hundens näringsbehov..
Den danske veterinären Finn Jensen Smed som kurerat många dödsdömda hundar säger helt lakoniskt att
För att förklara varför torrfoder och kokt mat är olämpligt för hundar skulle nästan en hel bok behövas och intresserade läsare hänvisas till diverse litteratur.
1. Matsmältningssystemet har blivit annorlunda och ”känsligare” hos hundar än deras vilda släktingar.
Det finns dock inte en enda vetenskaplig studie som bevisar detta. Tvärtom! De är fortfarande ytterst lika.
2. Hundar tål inte ben.
Nej, inte kokta ben. Kokta ben är svårsmälta och splittras på ett olämpligt sätt.
3. All hundmat skall kokas.
Alldeles galet men det kan bli självuppfyllande. Felutfodrade hundar får dålig mage, utarmad tarmbakterieflora,
dåligt immunförsvar och tål till slut bara dietmat.
4. Det är omöjligt för en vanlig människa att utfodra sin hund rätt.
Denna myt har foderföretagen inplanterat hos hundägarna genom enorma reklam- och annonskampanjer.
5. Bästa sättet är att ge ”färdigfoder”.
Samma svar som ovan.
6. Varje måltid måste vara komplett med alla näringsämnen. Att ge tillägg och restmat förstör ”balansen”.
Här ligger en stor del av orsaken till många problem, men det ligger ju i foderföretagens intresse att få sälja så mycket som möjligt.
Dessa företag är inga goda ”samariter” – de vill tjäna pengar! Och de har reklamfolk som skriver frestande annonser!
Det är högst onaturligt att lägga all näring i samma måltid. Vi äter inte så. Andra djur äter inte så och heller inte hundarna tidigare. Utfodringens balans skall uppnås vid flera utfodringar under en eller ett par veckors tid. Vissa näringsämnen har en naturlig antagonism. Och olika individer olika behov plus olika krav på sig (avel, växande, mycket/lite motion och en del utsätts för stress, gifter (avgaser t.ex.). En varierad utfodring ger också olika organ tid för återhämtning.
För att förstå hundens behov bör man se på vad och hur deras vilda släktingar äter. Det är företrädesvis inälvor, kött, ben, bär, insekter, gröna växter inklusive bytesdjurens maginnehåll (som är mycket uppskattat), frukt, as, rötter och avföring. Vem har inte upplevt hundarnas förtjusning över ”hästbollar”? Dessa är nyttiga! Kryllar av enzymer och B-vitaminer och kan inte ge hundarna inälvsparasiter. Torrfoder och kokt mat är sterila, saknar helt enzymer och är fria från alla ”goda” livsnödvändiga bakterier. Kanske är det på sin plats att påpeka att det är vissa bakterier som försörjer tarmslemhinnan. Utan dessa atrofierar den och kan inte fungera som den ”barriär” den bör vara mot skadliga och sjukdomsframkallande bakterier. Alltså fritt fram för dessa att gå ut i kroppen.
Utfodringen i praktiken.
40 – 60 volymprocent av maten skall bestå av rått kött. Helst köttiga ben. Kycklingvingar (finns i frysdiskarna) rekommenderas starkt av Billinghurst. (En frisk hund kan inte drabbas av salmonella eller campolybacter enligt samma källa). Men man skall variera med annat, oxsvansar är ganska köttiga.
20 till 30 volymprocent bör bestå av grönsaker och frukt. Allt är lämpligt med undantag av lök. Ärtor och bönor skall man inte ge mycket av eller helt undvika. Vitlök är bra men en cavalier skall inte ha mer än ca ¼ klyfta per dag. Grönsakerna måste mixas, mosas eller malas för att hundar skall kunna tillgodogöra sig mesta möjliga näring.(De kan inte spjälka cellulosa så hela bitar går rakt igenom). Ge ofta morötter och röda/gröna grönsaker. De innehåller färgämnet karotin som kan omvandlas till A-vitamin. Bra för bl.a. ögonen och huden. (Gomspalt och ögonfel på valpar beror ofta på A-vitaminbrist hos modern).
De sista 20 – 30 volymprocenten bör bestå av cerealier, den enda mat som måste kokas på grund av cellulosan, t.ex. fullkornsbröd, havregrynsgröt, kokt råris, makaroner eller pannkaka. De två första är värdefullast. Vitt ris är bra dietmat men näringsfattigt. Men det är bra att växla mellan dem och man kan även ge matrester som omväxling.
Till ena måltiden ger man en tesked E-vitaminrik olja, t.ex. vetegroddolja eller linfröolja (även bra för de essentiella fettsyrorna) men se upp så den inte är härsken. Vetegroddar är också en bra E- och B-vitaminkälla att omväxla med. Alla växtoljor måste vara kallpressade.
Man bör även ge ett allsidigt B-vitaminpreparat , t.ex.en tesked bryggerijäst (från hälsokostaffären) eller en tablett B-kombin (apoteket).
Så kommer vi till kanske det viktigaste – C-vitaminet.
Dagligt tillskott bör vara 100 mg per kilo hund för att ökas till 350 mg/kg vid infektioner eller infektionsrisk, före och närmaste tiden efter vaccinationer eller andra påfrestningar. Som kuriosa kan jag nämna att Belfield i sin bok berättar om flera fall av hundar som faktiskt fått skörbjugg på grund av C-vitaminbrist.
Kött/köttben kan då och då utbytas mot fisk, sardiner, ägg (endast gulan om man ger ägg ofta, då rå äggvita binder visst B-vitamin), ost, mjölk, yoghurt eller annat proteinrikt foder.
Ger man kycklingvingar och köttben får hunden i sig alla mineraler och den calcium/fosfor som behövs. Ev. skall man undvika grisben/kött. Grisar kan vara bärare av en sjukdom som det hänt att hundar smittats av. Dock vet jag inte om det bara gällt försvagade djur.
En gång i veckan – detta är viktigt – bör man utfodra med inälvor, t.ex. lever eller njurar. Lever är bland det näringsrikaste man kan ge. Många tror att hundar får diarré av det men det gäller bara kokt lever. Man bör dock köpa inälvsmat från ungnöt, kycklinglever går också bra. Ett gammalt djur kan ha lagrat upp gifter.
Vill man av en eller annan anledning fortsätta med torrfoder bör man, förutom att noga välja ett bra alternativ, ge – minst ett par gånger i veckan – råa köttben och grönsaker och en gång i veckan inälvsmat. Vitaminer bör ingå som vid färskmatsutfodringen.
All kommersiell hundmat bygger på uppgifter från ”Nationell Research Council of the National Academy of Sciences”. Från början beskrevs rekommendationen som “Minimum Daily Requirements” (dagligt minimumbehov). Senare ändrades ordalydelsen, efter påtryckningar, till ”Recommended Daily Allowance” (rekommenderad daglig tilldelning) men kraven var desamma. Alltså minimum för att hunden skall överleva!
Ytterligare råd:
Övergång från enbart torrfoder, framför allt ett dåligt sådant, till sund kost måste ske successivt.
Tänk på att hunden kan ha ett skadat immunsystem och dålig mag/tarmfunktion.
Hunddjur är inte ”inställda” på samma mängd mat på samma tider.
De mår bara bra av att hoppa över något mål ibland (om de inte går i avel eller är magra).
Var noga med att ge hundar i avel samt valpar E-vitamin som ovan.
Det ger lättare valpningar och färre kryptorchider S.k. swimmers beror på E-vitaminbrist hos modern.
Ge både henne och valparna E-vitamin och selén så kommer de snabbt att repa sig.
Är det allvarligt eller man är sent ute kan veterinären spruta dem med Tocosel.
Ge aldrig hunden choklad eller något som innehåller cacao.
Det innehåller metylxantiner (gäller även tea och kaffe) som en hund inte kan bryta ner och utsöndra som människor.
Ge inte heller grisöron, preparerad oxhud eller annat skräp.
Det är bara tomma kalorier och är ofta rökt – rökt mat är skadligt för hundar.
De s.k. tuggbenen (med falska smakämnen) lär hunden att stoppa i sig vad som helst, tyg, stenar o.s.v. Ge ett riktigt ben i stället.
Epilepsi kan ibland bero på kalciumbrist.
Även höggradig maskinfektion kan ge epilepsiliknande kramper. En veterinär kan inte se skillnad på det ena eller det andra.
Pröva att ge hunden 4-5 Kalcium D-tabletter eller en rågad tesked benmjöl per dag – och ge den bättre foder.
Undvik att ge fiskleverolja utom möjligen en tesked en eller ett par gånger i veckan under vintern om hunden inte är ute i dagsljuset och dessutom får dålig mat. Ge aldrig AD-droppar som är alldeles för lätt att överdosera. D-vitamin är giftigt i för stora doser. Förvara all olja i kylskåpet. Speciellt fiskleverolja härsknar mycket snabbt i rumstemperatur.
Ge inte valpar välling.
Det är onaturligt och de blir bara sladdriga och bukiga. Valpar som får rått kött får mindre spolmask.
Ge dem riktig mat och börja med en liten köttfärsbulle doppad i benmjöl eller krossad kalktablett.
Allergier är mycket svåra att testa på hund. Även en helt frisk hund kan ge ”falskt” allergisvar. Det är praktiskt taget bara torrfoderhundar som uppvisar allergier. I stället för cortison (som skadar på längre sikt) så byt till färsk mat, men ta övergången försiktigt. Det existerar knappast något som heter proteinallergi (som nu är så ”modernt”) hos hundar, d.v.s. allergi mot färskt, animaliskt protein. Ge istället mycket men färskt protein tillsammans med B-vitaminer, olja o.s.v. (På veterinärernas proteinfattiga allergifoder blir de vanligen mycket sämre).
B-kombintabletter har visat sig råda bot på diskbråckshundar. Ge även C-vitamin för collagenet.
Är ni förkylda i familjen – ge extra C-vitamin till hunden. Det kan hjälpa mot halsinfektion som ju är ganska vanligt på hundar.
Den som har många hundar kan tjäna en slant på att köpa C-vitamin i de affärer som säljer tillbehör till hästar. Där finns det i ”byttor” som pulver. Men den som har få hundar bör hellre köpa på apotek eller i hälsokostaffären. Mat och tillskott skall aldrig tillåtas bli gammalt.
Litteraturhänvisning
Dr Ian Billinghurst – Give your Dog a Bone. Lättläst, rolig. Kommer kanske i översättn.
Dr Ian Billinghurst – Grow Your Pups With Bones. Lärorik, mycket om ledfel.
JWendell O. Belfield (vet.) – How to have a Healthier Dog. Lärorik, mer vetenskaplig.
Knut T. Flytlie (läkare) – Vitaminrevolutionen, Bygg upp ditt immunförsvar. Lärorik även för oss själva.
Pat Lazarus (med.journalist) – Keep Your Dog Healthy the Natural Way. Från intervjuer med forskare och veterinärer.
Richard H. Pitcairn (vet.med.dr.) Natural Health for Dogs and Cats. Mycket om mat men även om alternativmedicin.
Kymythy R. Schultze (dietist) – Natural Nutrition for Dogs and Cats, The Ultimate Diet. Lättläst.
John M. Simon (vet) – Anti-Aging for Dogs. Beskriver bl.a. lättförklarligt hundens matsmältnings- immun- och hormonsystem.
Källa Marianne Hermelin-Ahrenbeck
Liknande poster: